Man tystar inte begär genom att få dem uppfyllda. Det uppfyllda begäret vilar en stund, sedan reser sig ett nytt. Begäret lugnas bara på ett sätt: genom att rikta fokus mot något annat.
Men låter man begäret stå bredvid sig, utan att låta det styra, kan det istället bli drivkraft. Begäret behöver inte bekämpas eller lydföras. Det behöver bara inte få bestämma.
Från begär till viljekraft
Drivkraft behöver bränsle, och bränslet är utförandet. Genom utförandet uppstår konsekvens, belöning och upplevelse. Där sätts viljan på prov — och ur prövningen föds viljekraft.
Men en kraft kan komma och gå. En vilja som bara består riskerar därför att bli svag, eftersom den kan förlora sin medvetenhet och förvandlas till vana. Det som en gång var ett val blir en rutin, och rutinen kräver ingen närvaro.
Stark vilja finner man inte i kraftens varaktighet. Den finner man i viljans förnyelse.
Att välja på nytt
Att vilja på nytt. Att välja på nytt. Att resa sig på nytt.
Förnyelsen är stark därför att den aldrig behöver förneka att kraften ibland försvinner. Den väntar inte på att känna sig stark. Den skapar styrka genom att återvända till det man väljer.
Detta gäller inte bara viljan. Det gäller allt som människan vill bevara levande. Det som inte förnyas stelnar. Det som förnyas kan fortsätta att leva.
Varför förnyelse? För att förnyelsen aldrig ger upp.
Det som går bortom
Kärleken går dock bortom förnyelsen. Den behöver inte ständigt bevisa sin styrka, för den är inte en kraft som bara kommer och går.
Kärleken är oslagbar.