Livet ger inga löften. Det lovar inte rättvisa, lycka eller belöning. Det enda löftet är förändring och, till slut, döden. Den som tror att världen är skyldig honom något kommer förr eller senare att krossas av verkligheten. Sanningen segrar inte alltid över lögnen. Det goda besegrar inte alltid det onda. Den flitige belönas inte alltid, och den hänsynslöse faller inte alltid. Så lyder domen över människans illusioner.
Lögner kan bygga imperier. Bedrägerier kan vinna val. Girighet kan bli rikedom. Våld kan skapa lydnad. Men allt detta bär sitt eget förfall inom sig. Det som byggs på lögner kräver fler lögner. Det som byggs på rädsla kräver mer rädsla. Det som byggs på makt måste ständigt försvaras med ännu större makt. Till slut blir byggaren fånge i sitt eget bygge.
Det ruttna måste förr eller senare brytas ner. Inte för att världen är moralisk, utan för att det falska kräver ständig energi för att hållas vid liv, medan det sanna kan stå av sig självt. Därför är smärtan ofta priset för att det falska rasar. Det är inte alltid ett straff – ibland är det befrielse.
Ingen kommer att leva ditt liv åt dig. Ingen kan bära konsekvenserna av dina val. Tiden väntar på ingen, sanningen förhandlar med ingen, och döden gör inga undantag. Allt du verkligen äger är det du väljer att bli innan tiden tar slut.