Frågan förutsätter ofta att det finns ett färdigt svar begravt någonstans — ett sant jag som bara behöver grävas fram. Men en människa är inte ett fynd. Hon är en rörelse.
Du är inte det du säger om dig själv. Du är det som återkommer när ingen tittar: vad du gör med din tid, vad du inte kan låta bli, vad du står för när det kostar.
Identiteten prövas i valen, inte i beskrivningarna. Därför lär man inte känna sig själv genom att analysera, utan genom att handla och sedan se ärligt på vad man gjorde.
Och det som är sant om dig idag behöver inte vara sant om tio år. Det gör dig inte falsk. Det gör dig levande.
Det som inte längre kan ifrågasättas börjar dö